Nyare tid, 1 500-nutid
Perioden startar med stora svårigheter. Män och pojkar skrivs ut till krigen på kontinenten. Vi lämnar den katolska läran och blir protestanter. Sörkörare säljer linne och andra produkter söderut.
Men åter igen visar människorna intresse för nytänkande. De runda trösklogarna slår igenom och landets första baptistdop sker i Anundsjö. Jordbruksmarken skiftas och nya byggnadstyper blir populära. Industrialiseringen startar först med sågverk som drivs av vattenkraft och sedan ånga. Massaindustrier byggs. För att stävja sörköreriet och fånga upp handeln grundas Örnsköldsviks stad.
Hungersnöd, ryssbränningar och fiskelägen
Under åren från 1521 och främst till 1600‑talets mitt var området som idag är Örnsköldsviks kommun svårt drabbat av krigen på kontinenten.
Omkring 300 män och pojkar från 15 års ålder blev utskrivna varje år. Det ledde till att det blev brist på arbetskraft för att sköta husdjur och jordbruk, vilket i sin tur resulterade i missväxter och hungersnöd.
1721 anfaller ryssarna längs kusten och bränner byarna.
Från 1700‑talets mitt ökar befolkningen, nybyggen tas upp och 1764 uppförs den vattensåg i Brynge som blir starten på industrialiseringen.
Läs mer om hungersnöd, ryssbränningar och fiskelägen.
Parstuga, enkelstuga och korsbyggnad
De äldre byarna i Ångermanland var ofta kringbyggda, vilket betyder att byggnaderna var placerade så att de bildade en kvadratisk kringbyggd innergård. Ett exempel på denna gårdstyp är Ångermanlandsgården på Västernorrlands Länsmuseum.
Längre fram i tiden var bebyggelsen oftast samlad på rad längs bygatan med ladugårdarna bakom bostadshusen eller på andra sidan vägen. Byarna Kubbe och Storborgaren är fina exempel på sådana radbyar där man har behållit en samlad bykärna.
Läs mer om parstuga, enkelstuga och korsbyggnad.
Kornmjölsgröt, saltströmming och potatis
Basfödan i många hem var kornmjölsgröt, saltströmming och potatis.
I mitten av det gemensamma grötfatet fanns ofta en smörklick och man måste samarbeta om alla skulle få en del av det smälta smöret. ”Att komma sig upp i smöret” är ett uttryck som beskriver något riktigt bra.
Läs mer om kornmjölsgröt, saltströmming och potatis.
Protestanter och frikyrkor
Den svenska reformationen inleddes när Gustav Vasa bröt banden med påven vid Västerås riksdag 1527. Katolicismen förbjöds, Sverige blev protestantiskt och 1541 översattes hela bibeln för första gången till svenska.
Under 1800‑talets senare hälft växer frikyrkorörelsen fram som en stor folkrörelse och i Östansjö, Anundsjö, sker Sveriges första baptistdop 1847.
Läs mer om protestanter och frikyrkor.
Plog, sidenhalsduk och gaffel
Ända sedan jordbruket etablerades i Örnsköldsviks kommun under järnåldern hade årdret varit det redskap man använde för att bearbeta jorden inför sådden.
Under 1700‑talet blir järnplog med vändskiva allt vanligare och helt nya marker kunde odlas. Med årdret kunde man endast plöja de lätta sandjordarna i dalgångarnas övre gräns mot skogsmarken, och där finns också den äldsta bebyggelsen. Nu blev även de tyngre lerjordarna i dalbottnarna möjliga att ta i anspråk för odling.
Läs mer om plog, sidenhalsduk och gaffel.
Spår efter den nyare tidens människor
Spåren efter människorna ökar under den nyare tiden i samma omfattning som antalet människor ökar.
Fornlämningarna är dels husgrunder efter olika byggnader som torp, fiskelägen och kyrkstäder, dels labyrinter, milstenar, rester efter gamla vägsträckningar, ryssugnar, kolmilor och tjärdalar. Även övergivna gruvor och stenbrott hör till tiden.
Vårdkasarna tänds sista gången 1721 för att varna för anfallande ryssar.