Bronsåldern, 2 000-500 f.v.t.

För omkring 4 000 år sedan sker flera förändringar. Klimatet börjar bli svalare. Människorna slutar använda både de stora vinterboplatserna och rödockran i gravarna och man upphör med den mångtusenåriga traditionen att hugga eller måla bilder på hällarna.

Odlingstekniken och sädesslagen blir kända men jakt, fiske och samlande är fortsatt den viktigaste näringen. Skillnaden blir större mellan människors sätt att leva i inlandet och längs kusten, där man även börjar begrava sina döda i stenrösen.

Sydliga och östliga kontakter

I inlandet dyker de första bronserna upp. Bronsen kommer från öster. Det gör också tekniken att magra keramik med asbest. Jägarna i inlandet tillverkar egna bronsföremål och förfjället tas i anspråk för ökad jakt på ren.

Längs kusten är istället påverkan söderifrån tydlig. Där dyker sydliga föremålstyper, tillverkningstekniker, bronser och de tidiga odlingsinslagen upp, men jordbruket får vid den här tiden ingen avgörande ekonomisk betydelse.

Läs mer om sydliga och östliga kontakter.

Hur ser bostäderna ut?

Trots att det finns ett stort antal gravrösen från bronsåldern är få boplatser kända och ännu färre undersökta.

Åkerbruk och boskapsskötsel har tillkommit som komplement men vi har inga boplatser som visar om detta har förändrat bostaden. Än så länge är huset med försänkt golvplan och omgivande jordvall tillsammans med det runda tältet och de i sluttningen ingrävda ”suterränghusen” de enda kända konstruktionerna.

Läs mer om hur bostäderna ser ut.

Mer bröd och gröt

Under bronsåldern stod fortfarande stod jakten, fisket och samlandet för huvuddelen av mathållningen, men odlingen - och kanske också boskapsskötseln - får nu en ökad betydelse.

Det betyder att kosten kompletteras med bröd, kornmjölsgröt, kams och kanske också fårost och fårmjölk. I Danmark kunde man vid den här tiden tillverka ett alkoholstarkt fruktvin av vete och lingon eller tranbär, smaksatt med pors och honung.

Läs mer om bröd och gröt.

Gravrösen – de första monumenten

Under perioden 1 800‑500 f.v.t. bygger man gravar i form av stenrösen längs Norrlandskusten. De är våra första verkliga monument. De är vanliga också längs den norska kusten, i Finland och i södra och mellersta Sverige. Mellan Gävle och Haparanda finns 4 000 rösen längs kusten. I Örnsköldsviks kommun finns 272 gravrösen och de flesta ligger på nivåer mellan 30 och 50 m ö.h.

Förutom att vara gravar markerar rösena också bosättningsområden. Idag ligger rösena i skogsmark, men när de byggdes låg de i ett öppet skärgårdslandskap. Placeringen valdes så de skulle vara väl synliga från farleder i det dåtida skärgårdslandskapet.

Läs mer om gravrösen.

Redskap av flinta, bergart och skiffer

Nu dyker de första bronserna upp och jägarna i inlandet tillverkar egna bronsföremål. Bronset kommer från öster och det gör också tekniken att magra keramik med asbest.

Läs mer om redskap av flinta, bergart och skiffer.

Spår efter bronsålderns människor

Det finns 272 gravrösen längs vårt kustområde. Många har anlagts direkt vid den forntida stranden, men beroende på topografin har man ibland byggt röset en bit från stranden.

Läs mer om spåren efter bronsålderns människor.