Mer bröd och gröt

Under bronsåldern stod fortfarande jakten, fisket och samlandet för huvuddelen av mathållningen, men odlingen - och kanske också boskapsskötseln - får nu en ökad betydelse.

Det betyder att kosten kompletteras med bröd, kornmjölsgröt, kams och kanske också fårost och fårmjölk. I Danmark kunde man vid den här tiden tillverka ett alkoholstarkt fruktvin av vete och lingon eller tranbär, smaksatt med pors och honung.

För omkring 3 500 år sedan förändras bosättningsmönstret till att bli mer permanent och rörligheten begränsas till en eller flera av de vikar som markeras av gravrösen vid kusten. Kanske betyder det att jordbrukskosten får en allt större betydelse.

Man kan lätt tro att övergången från en fångstekonomi till jordbruk är en utveckling mot något bättre, något med en stabilare tillgång på föda. Det är också så att befolkningen ökar under perioden, men sett i ett längre perspektiv kan vi också konstatera att jordbruket medförde vissa försämringar.

Jordbrukaren upparbetade ett kapital i sin jord eller sitt boskap som måste försvaras. Därför ser vi också att krig och motsättningar generellt ökar i de områden där jordbruket etableras. Om jordbruket, av någon anledning, slog fel var man också mera sårbar med svält och sjukdomar som följd. Dessutom resulterade den kolhydratrika kosten i att det blev vanligare med karies och dåliga tänder.