Hur ser bostäderna ut?

Trots att det finns ett stort antal gravrösen från bronsåldern är få boplatser kända och ännu färre undersökta.

Åkerbruk och boskapsskötsel har tillkommit som komplement men vi har inga boplatser som visar om detta har förändrat bostaden. Än så länge är huset med försänkt golvplan och omgivande jordvall tillsammans med det runda tältet och de i sluttningen ingrävda ”suterränghusen” de enda kända konstruktionerna.

Boplatsen vid Lill-Mosjön

På sandig mark i Lill-Mosjön, Arnäs, undersöktes 1999 en liten del av en boplatsvall, 15x7,5 m stor. Boplatsen är daterad till 1 670 f.v.t. Här hittade man avslag av flinta och kvartsit, samt ett stolphål i ena kanten. Lämningen har samma karaktär som boplatsvallarna på Bjästamon, Nätra, men har betydligt lägre och smalare vallar. Endast en provruta blev undersökt.

Läs mer om boplatsen på Bjästamon, Nätra, daterad till yngre stenålder, 2 800‑2 300 f.v.t.

Förändrat bosättningsmönster

För omkring 3 500 år sedan verkar bosättningsmönstret förändras till att bli mer områdespermanent. Rörligheten begränsas till en eller flera av de vikar som markeras av gravrösen vid kusten. Kanske betyder det också att odling och boskapsskötsel får en allt större betydelse.

Här är många frågor obesvarade eftersom vi nästan helt saknar undersökta boplatser från bronsåldern. Gravrösena tyder på att det finns en permanent befolkning, men vi hittar inte deras boplatser. Kan det bero på att dessa områden idag är uppodlade?