Långhus och hyddor
För omkring 2 000 år sedan dyker ett helt nya bostäder med stora stolpbyggda långhus upp i vårt område. Byggnadstraditionen går dock tillbaka till de äldsta bönderna i Sverige för 6 000 år sedan.
I slutet av järnåldern kommer ännu ett nytt byggnadsskick som kallas för ramverkshus.
Däremot är väldigt lite känt om bostäderna från perioden före år 0. Lämningar efter runda hyddor finns, och i närheten av järnåldersgården i Gene har sådana lämningar från 300 f.v.t. undersökts.
Järnåldersgården i Gene
I Gene finns lämningar efter en järnåldersbondgård med två byggnadsfaser under perioden 100‑600 v.t.
Gården bestod av ett stort långhus, en verkstad och ett förråd, och under den senare perioden byggdes även en smedja. I långhuset fanns flera rum där både människor och djur huserade. Husen är byggda med stående stolpar som bär upp ett tak täckt med näver och torv eller takved. Ytterväggarna är låga och i mitten av bostadsrummet fanns flera eldstäder.
Den här typen av byggnader tillhör en gammal tradition som kom till Sverige med de första bönderna för 6 000 år sedan.
Läs mer om järnåldersgården i Gene.
JärnÅldersgården på Arnäsbacken
Sveriges nordligaste och yngsta gård av denna typ finns på Arnäsbacken. Den tillhör vikingatiden som är en brytningstid när det gäller byggnadstraditioner.
På Arnäsbacken dyker de äldsta ramverkshusen i området upp under 900‑talet. Husen hade eldstad i rummets hörn och ett ramverk som grund för väggarna. Det går inte att säga om väggarna varit byggda i timmer, stavverk eller flätverk, däremot kan man konstatera att från och med nu blir timrade hus helt dominerande i den norrländska byggnadstraditionen.