Spår efter den yngre stenålderns människor

Det finns mer än 4 300 fornlämningar från olika tider inom Örnsköldsviks kommun. Av dem är 800 boplatslämningar, allt ifrån stenålderns boplatser vid sjöar och vattendrag till medeltida tomtningar längs kusten.

Boplatsvall

Boplatsvallar, eller hyddbottnar, är boplatslämningar som bara finns i Norrland. De är 7 000‑4 000 år gamla.

Den runda, ovala eller rektangulära formen med en vall runt om är karaktäristisk för boplatsvallen. Golvytan är minst 2‑3 meter i diameter eller sida, och är oftast något nersänkt i förhållande till omgivande mark. De största boplatsvallarna är upp till 40 meter långa men den vanligaste längden är 10‑20 meter. Mindre hyddbottnar kan förväxlas med en mycket raserad fångstgrop.

Husen hade ofta formen av runda eller ovala tält, men även rektangulära bostäder finns, en del med rumsindelning. Vi vet fortfarande för lite om hur de äldsta husen var konstruerade. Man har föreslagit en kåtaliknande byggnadskonstruktion med stående stolpar som varit täckta av näver och torv, men även hudar och skinn har föreslagits som täckmaterial.

I inlandet finns boplatsvallar med stora mängder skärvsten i vallarna, så kallade skärvstensvallar. Där finns 200‑300 kg skärvsten/m² i vallen, medan vanliga boplatsvallar har 50‑60 kg skärvsten/m². En förklaring till den stora skillnaden kan vara att skärvstensvallarna antingen har använts under lång tid eller som vinterboplatser.

Hittills är ett 60-tal skärvstensvallar kända. Många av dem har varit anlagda vid den forntida kusten men hittas idag i inlandet långt från dagens havsstrand.

Karaktäristiskt för vissa stenåldershus är att golvytan har varit nedgrävd med en omgivande sandvall för att utnyttja markisoleringen. Taket vilade mot vallen och mittåsen bars upp av stående stolpar. Lämningarna efter dess hus kallas boplatsvallar eller hyddbottnar. De rektangulära hyddorna i Vuollerim är uppbyggda exempel på hur sådana hus kan ha sett ut för omkring 6 000 år sedan. Det ena huset var där 11x5 meter stort med försänkt golv. Här hittade arkeologerna överraskande spår efter ett sinnrikt uppvärmningssystem.

Den svala uteluften leddes via en kanal först till en grop med varma stenar och sedan vidare till eldstaden. Den uppvärmda tilluften skapade på så sätt både en bättre förbränning och ett bättre inomhusklimat.

Hitta boplatsvallar

Boplatsvallar finns ofta på sandiga, lättdränerade marker som ligger minst 45 m ö.h. Studera det forntida kustlandskapet med hjälp av olika tiders strandlinjer och välj ut solbelysta platser på en udde eller åsrygg, i skyddade vikar, älvmynningar eller där vattendrag möts, eller vid en mindre insjö nära ett större vattendrag.

Boplatsvallarna ligger ofta lite högre än den forntida stranden, ofta på en platå, åsrygg eller annan planare yta, men kan också ligga direkt vid strandkanten. Även sand- eller moränhöjder med omgivande myrmarker har använts. Dessa myrmarkerna var delar av forntida vattendrag eller sjöar.

Sök efter runda eller hästskoformade vallar med försänkta golvplan i mitten. Man ska kunna uppleva att det finns en golvyta i mitten som är någorlunda plan. Boplatsvallens storlek kan variera. Ofta är de runda vallarna 5‑10 meter i diameter, medan de avlånga har en längd på minst 10 meter. Ibland kan det vara svårt att skilja en liten rund boplatsvall från en fångstgrop som också har omgivande vall, i sådana fall kan placeringen berätta vad det egentligen är.

Flatmarksgravar

Vi känner bara till två gravar från yngre stenålder i Västernorrlands län. Den ena hittades vid Lagmansören, Indal, och den andra på Bjästamon, Nätra. Båda gravarna saknade synliga lämningar ovan jord, men i övrigt var de mycket olika. Graven i Lagmansören är en stor hällkista utan rödockra och graven på Bjästamon har rödockra men bara en liten stensamling kring den dödes huvud.

I Norrbotten har man hittat gravar från yngre stenålder. På många sätt liknar de gravarna från den tidigare perioden, mellersta stenåldern. En skillnad är att man ännu inte har hittat någon rödockra i dessa gravar. Dessa gravar är placerade längre ut i den dåtida skärgården och har därmed ett lite annorlunda läge än de äldre gravarna som hittats i de inre vikarna.

Samtliga kända gravar, både de äldre och de yngre, ligger i direkt anslutning till den dåvarande kusten och hör till grupper som jagat säl och fiskat. Några gravar från inlandet är inte kända från yngre stenålder.

Hitta flatmarksgravar

Flatmarksgravarna är mycket svåra att hitta. De oansenliga stensättningarna under flat mark i Norrbottens kustland har hittats vid de stora älvarnas mynnigar, vid de innersta vikarna.

Det är möjligt att sådana gravar också kan upptäckas inom vår kommun om vi medvetet söker efter dem. Om gravarna är 4 000‑7 000 år gamla bör de finnas på 45‑100 m ö.h.

Sök i sandliga lägen i de inre delarna av forntida vikar. Utnyttja markskador och sök efter rödockra i anslutning till en stensamling. Boplatsmaterial som skärvsten eller avslag kan finnas i området. Den döde har blivit nergrävd ungefär 0,5 meter under markytan, men du kommer troligen inte hitta några ben. Av skelettet finns troligen bara svaga färgningar i sanden bevarade.

Se kustlinjen 100 m ö.h Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Hällristningar

Hällristningarna från yngre stenålder är mindre och mera stiliserade än de äldsta hällbilderna. Både helt uthuggna och konturhuggna bilder förekommer. Älgen framställs ofta med inre organ eller linjemönster. Björn, fisk och fågel förekommer som tidigare och båtar, människofigurer, skålgropar och fotsulor blir vanligare.

Vissa hällbilder visar på kontakter med den sydskandinaviska symbolvärlden. Dessa är särskilt fotsulor, skålgropar och en del av skeppsbilderna. Hjulkorsen är en symbol som några menar tillhör den sydskandinaviska symbolvärlden medan andra anser att just denna symbol, som återfinns i många kulturer runt om i världen, lika gärna kan vara äldre i Norrland än i Sydskandinavien.

Efterlysning!

Nätra raä 150, Tärnettvattnen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Uppgift om hällristningar med blad annat hjulkors som senare inte har återfunnits. Ristningarna ska finnas på några blankslipade hällar invid vandringsleden mellan Näske och Slåttdalsskrevan mellan norra och södra Tärnettvattnen.

Grundsunda, Killingsnäs Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Uppgift om ett ristat skepp på en mindre lodrät yta nedanför skeppssättningen i Killingsnäs. Upptäcktes när någon halkade bort mossan. Har sedan inte återfunnits.

Hitta hällristningar

Hällristningar finns vid forsar på 45‑80 m ö. h. Sök gärna på hällar eller klippor som varit omgivna av vatten. Ristningar är mycket svåra att se i soligt dagsljus, men om du blöter hällarna med vatten syns de bättre. Bäst syns de i släpljus, rikta en ficklampa längs med hällen när det är mörkt. Mörka höstkvällar rekommenderas! Att använda en presenning för att stänga ute ljusföroreningar fungerar också. Bilderna kan vara antingen vara helt fylda ller ristade med konturlinjer. De vanligaste motiven är älgar och skepp.

Hällmålningar

Hällmålningarna finns i helt andra miljöer än ristningarna. De är målade på i det närmaste lodräta hällar, på sluttande hällar med överhäng eller på stora klippblock i sjöar.

Bodilstenen i Storsjön, Anundsjö, Stor-Åbosjön, Sidensjö, är exempel på sådana målningar på klippblock i sjöar. Målningen i Stor-Åbosjön har bättrats på i sen tid och är därför mycket tydlig. Vid Trolltjärn, Anundsjö, finns också en hällmålning på klippan direkt vid tjärnen.

Älgen är det vanligast motivet på hällmålningarna och ofta är bilden vänd mot söder.

Även om många målningar finns i närheten av vatten hittar man också målningar helt utan vattenanknytning idag, men där platsen kanske låg vid vattnet när bilden framställdes.

Ofta är den röda färgen inte så svår att upptäcka. Däremot kan figurerna vara svåra att se eftersom färgen kan vara så svagt röd, rödbrun eller rosafärgad att det kan vara svårt att skilja stenens naturliga färgskiftningar från det som är målat.

Ett bra knep är att studera ett foto av bildmotivet i ett program för bildhantering och där välja den färgton som man tror tillhör målningen för att se om det då framträder någon figur.

Hitta hällmålningar

Hällmålningar finns på lodräta eller svagt sluttande bergshällar och på stora flyttblock i skogsmark eller i sjöar. Platsen ligger ofta i speciella miljöer i skogsmark, exempelvis på platser med vidsträckt utsikt, vid vatten eller platser långt ifrån bebyggda trakter.

Motiven är alltid möjliga att nå, vanligast från mark-, is- eller vattennivå. De kan också vara högre upp längs en bergvägg men är då möjlig att nå från exempelvis hyllor en bit upp.

Samtliga hällmålningar har hittats i inlandet, ingen vid kusten.