Ortnamn

Ett fruset samtal

Namngivningen av en plats kan ses som ett ”fruset samtal”. Vid någon tid har platsen fått sitt namn utifrån något som kännetecknat den. Landhöjningen har ständigt förändrat vårt landskap och den udde eller det näs som gav platsen dess namn kanske inte längre finns kvar. Genom att studera strandlinjerna vid olika tider kan vi hitta igen näset. Det fanns för 2 000 år sedan!

Upptäck lagret Ortnamn i kartan Spår från 10 000 år. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

De äldsta historiska skrifterna som rör området Nolaskogs skrevs i huvudsak under 1500- och 1600‑talen. Bara ett fåtal ortnamn finns nämnda i skriftliga källor från 1300- och 1400‑talen. Med ortnamnen inlagda i en karta får vi därför en bild av jordbruksbygdens utbredning vid 1500‑talets mitt.

Stora delar av kommunens inland var då ännu inte bebyggda, men troligtvis både kända och använda. För att i viss mån spegla detta har även sjöar, öar och åar som namngivits under 1500- och 1600‑talen tagits med. Det ska påpekas att det endast är ett litet urval och inte på något sätt ger en heltäckande bild av bygdernas namngivning.

Källor

När inte annat uppges är uppgifterna om ortnamnens betydelse och stavningar hämtade från Torsten Buchts bok Ortnamnen i Västernorrlands län (1972).

Bucht var filosofie doktor och ortnamnsforskare och gick igenom jordeböcker och andra arkivhandlingar för att sammanställa ortnamnens stavningar under olika tider. Även om nyare forskning delvis har kommit till andra slutsatser är hans tolkningar av ortnamnens betydelser fortfarande accepterade inom ortnamnsforskningen.

Om lagret Ortnamn

Vi har delat in ortnamnen i olika typer antingen utifrån de äldsta stavningarna eller hur ortnamnet vanligen har stavats. Till exempel är Kasse den äldsta stavningen av Kasa medan Kassa, Kasa och liknande har varit de vanligaste stavningarna. Ibland kan stavningarna av ett ortnamn vara så varierande att det har varit osäkert vilken namntyp det ska tillhöra. Namnet har då redovisats under flera namntyper.

Enkla osammansatta ortnamn

Enkla, i betydelsen osammansatta, ortnamn brukar anses som de äldsta namntyperna och kan vara så gamla som från bronsåldern.

Ibland kan landhöjningens förändringar av landskapet ge en antydan om namnets ålder. Kanske finns det idag ingenting i topografin som förklarar namngivningen utan det är först när man studerar höjdkurvorna man kan se att det exempelvis fanns ett näs eller en udde vid byn Näs för flera tusen år sedan.

Enligt vissa forskare består enkla osammansatta ortnamn av tre namntyper:

1. Namn som slutar på ‑a, exemplevis Kasa, Billa och Finna.
2. Enkla naturnamn av typen Vik, Näs och Bäck.
3. Gamla dativformer som exempelvis Skule och Näske och dativ pluralis som Bodum och Bygdom.

Järnålderns sammansatta ortnamn

Sammansatta ortnamn som slutar på ‑sta, ‑um/om/em, ‑anger/ånger och ‑vin brukar som äldst dateras till tiden kring år noll.

Husum och Bodum

Ändelsen ‑um/om/em betyder hem eller gård, men alla namn med ändelsen tillhör inte den här gruppen.

Några är gamla dativformer i pluralis som exempelvis Husum och Bodum som betyder en samling hus respektive en samling bodar, ofta i betydelsen fäbodar. När det gäller just Husum har andra forskare menat att det första ledet snarare är bildat på ‑os i betydelsen åmynning.

Gladom

Ibland kan tolkningen av ortnamnets gamla stavningar ge oss en hel liten berättelse. Gladom, Nätra, är ett sådant namn.

Ordet glad betyder solnedgång och efterleden ‑om betyder hem. Gladom är alltså "hemmet bakom vilket man ser solen gå ner". Det innebär också att den som gav namnet befann sig längre österut när han eller hon såg solen gå ner i väster. Öster om Gladom ligger Näske, ett namn som troligen är bildat på näs‑. Men det är länge sedan det fanns något näs där. Att Gladom fick sitt namn av någon längre österut kan betyda att namngivaren redan var bofast innan någon byggde "hemmet bakom vilket man ser solen gå ner". Näske skulle då vara äldre än Gladom.

‑vin

Ortnamn som slutar på ‑vin brukar kopplas samman med järnålderns centralbygder. Dessa namn kräver ofta expertkunskap för att kunna uttydas, då de är väldigt omvandlade.

By

Ortsnamn som By eller som slutar på ‑by förekommer i stora delar av landet. Totalt uppskattas det finnas nästan 3 500 byar med namnet eller ändelsen ‑by.

Betydelsen hänger samman med verbet "bo", och avser både byggnader och odling. En utbredd uppfattning har länge varit att by redan från början stod frör bebyggelse. Det är dock mycket möjligt att den äldsta betydelsen istället har avsett (ny)odling, kanske av lövängar. I de flesta fall förefaller by ha använts för bebyggelse som tillkommit genom utvidgning, utflyttning eller delning av en äldre, större bebyggelse. Även denna namntyp anses dyka upp under järnåldern, som tidigast kring år noll.

‑land och ‑set/säter

Ortnamn som slutar på ‑land samt ‑set/säter brukar dateras till yngre järnålder och fram till tidig medeltid.

Godmark och Godmersta

Ortnamn som slutar på ‑mark är ett uttryck för den medeltida expansionen under 1100‑, 1200‑ och 1300‑talen då nyodlingar tas upp från norra Ångermanland och vidare norrut. Den södra gänsen för ‑marknamnen går i Grundsunda och Godmark är Sveriges sydligaste ‑marknamn.

I samma område finns också Godmersta som är det nordligaste ‑stanamnet i Sverige.

Ortnamnen visar på detta sätt att norra Ångermanland uppenbarligen var ett gränsområde för jordbrukssamhället under järnåldern och tidig medeltid.

Husby

Namn som innehåller ‑hus, exempelvis Husby har ansetts tillhöra kungen och kanske till och med varit tidiga kungsgårdar.

I Örnsköldsviks kommun finns ett enda ortnamn som slutar på ‑hus; Västerhus. De äldsta stavningarna visar dock att slutleden inte har varit ‑hus utan ‑os som betyder mynning.

-åker

Bucht menar att ångermanländska namn som slutar på ‑åker ofta står i förbindelse med kyrkor och boställen som ägs av kyrkan. De kan också ha betecknat byar i kyrkans närhet, exempelvis Torsåker och Näsåker.

Stefan Brink anser att ‑åkernamnen visar att nya gårdar har tagits upp vid äldre åkrar.

Referenser

Bucht, Torsten. 1972. Ortnamnen i Västernorrlands län. Del IV. Ångermanlands norra domsagas tingslag. Sveriges Ortnamn. Lund.

Brink, Stefan. 1984. Absolut datering av bebyggelsenamn. Bebyggelsers og bebyggelsesnavnes alder. Sid. 18-66.

Brink, Stefan. 1984. Ortnamn i Hälsingland. Stockholm.