Historiska kartor 1639-1705
Örnsköldsviks kommun har en rik skatt av 1600‑talskartor som finns hos Lantmäteriet.
Se historiska kartor på Lantmäteriet.se.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Under åren 1639‑1705 framställdes drygt 350 kartor över byarna i det som nu är Örnsköldsviks kommun. Många byar finns på kartor från både 1646 och 1690‑talet.
Kartorna gör det möjligt att jämföra om bebyggelsens läge har förändrats sedan kartorna ritades för 350 år sedan. Det kan också finnas andra intressanta uppgifter att studera som vägsträckningar, ödebyar eller fäbodar.
När Lantmäteriet bildades 1628 var huvuduppgiften att kartlägga byar och hemman och deras ägor. Det var framförallt krono‑ och skattehemman man var intresserade av, och man upprättade kartor över åker och äng, och beskrev för avkastningen och andra ekonomiskt intressanta förhållanden.
De historiska kartorna förekommer ojämnt över landet, och är samlade socken‑ och häradsvis i stora volymer.
de historiska kartorna i Spår från 10 000 år
Vi har georektifierat, anpassat, de historiska kartorna, först till den ekonomiska kartan och sedan överfört detta till bakgrundskartan för Spår från 10 000 år. Det blev då relativt enkelt att återfinna 1600‑talets åkerfigurer på ekonomiska kartan. Åkern var nämligen det viktigaste för skattläggningen, och deras former blev därför noggrant utritade på kartorna. Åar, sjöar och andra geografiska kännetecken kan däremot vara mera godtyckligt återgivna.
Vid rektifieringen åtgärdas olika problem.
Den historiska kartbildens skala och orientering anpassas till dagens kartmaterial och placeras in i ett känt koordinatsystem. Ibland måste även det inbördes förhållandet i kartbilden rättas till. Den jämförelsevis enkla lantmäteritekniken som användes under 1600‑ och 1700‑talen har ibland gjort att avstånd och vinklar mellan olika områden i kartan inte överensstämmer med våra moderna, flygfotobaserade kartor.
De historiska kartorna är ofta ritade för två eller fler byar på samma uppslag. Inför rektifieringen har vi därför klippt ut den historiska kartbilden men det är också möjligt att se originalkartan som pdf-fil.
Geometriska kartor 1646
En enda karta inom Örnsköldsviks kommun är ritad före 1646. Det är kartan över Grundtjärn, Anundsjö som ritades 1639.
Geometriska kartor upprättades 1646 för socknarna Arnäs, Björna, Gideå, Grundsunda, Mo och Själevad samt en by i vardera Anundsjö och Trehörningsjö. Lantmätare var Jacob Christophersson Stenklyft och skalan är 1:3340. Originalkartorna finns samlade i geometriska jordeböcker och förvaras på Lantmäteriet i Gävle.
Förklaringar till Stenklyfts karta från 1646
Geometriska kartor 1691‑1705
Dessa senare kartor omfattar i allmänhet både in- och utägor.
Inägan, eller inägomarken, är jordbruksmark som inhägnats för att hålla både vilda djur och tamboskap ute. Tamboskapen släpptes oftast fri på skogen. Inägorna bestod av åkrar, slåtterängar och trädgårdsland.
Motsatsen till inägor är utägor som ligger utanför inägans åker och äng. Utägan består av skog och utmarker med betesmark. De senare är inte alltid fullständigt kartlagda.
Fem lantmätare deltog i kartläggningen av Ångermanland: Matthias Busk (Busch), Christofer Christofersson Mört, Anders Spohle, Johan Werwingh och Christofer Jacobsson Stenklyft.
Både beteckningar och beskrivningarnas innehåll skiljer sig ganska mycket åt mellan de olika lantmätarna. Inägorna eller åkermarken är vanligen upprättade i skala 1:4 000, någon gång i skala 1:2 000. Utägorna eller ängsmarken är däremot upprättade i skala 1:20 000 eller 1:40 000. Skatten betalades på hur stor avkastningen var på åkermarken.
Kartläggningar under åren 1691‑1705 inom Örnsköldsviks kommun
(efter Westin 1942:248)
Förklaringar till kartorna 1691‑1705
Referenser
Nylander, Erik. 1985. Kartor och kartläggningar i norra Ångermanland.
Westin, Josef. 1942. Jordmätning och kartläggning i Ångermanland under 1600‑talet. Svensk geografisk årsbok. Vol 18. s 240‑265. Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution 188.