Mötesplats och storfamilj

De första människorna kom hit i grupper från både väster, söder och nordost. Olika idéer möttes. Genom hela forntiden verkar människorna längs kusten behålla sina kontakter söderut medan man i inlandet behåller kontakterna mot väster och nordöst.

Gruppen, som kunde vara en storfamilj eller släkt, bestod av 15‑25 personer som tillsammans flyttade mellan olika platser i landskapet. Då kunde man bättre utnyttja det växlande utbudet av jaktbyte, fisk och växtlighet. Shamanen hade en särskild ställning. Han eller hon botade sjukdomar och ledde ceremonier.

Det gamla traditionella namnet för Örnsköldsviks kommun eller norra Ångermanland är landet Nolaskogs, vilket betyder området norr om den stora Skuleskogen.

Både redskap och tillverkningstekniker visar att man redan under stenåldern hade kontakt med angränsande områden. Arkeologerna kan se skillnader mellan olika befolkningsgrupper, hur de lever och hur de tillverkar sina redskap. Framför allt märks skillnaderna mellan kust och inland, en skillnad som sedan kommer att bestå genom hela forntiden.

Eftersom grannarna haft andra traditioner och livsstrategier blev vårt område tidigt en mötesplats för människor med olika sätt att tänka och leva. Intryck från alla väderstreck blandades och påverkade människorna här.

Skiss över olika boplatser

Skiss över olika boplatser

Olika typer av boplatser

Man levde i mindre grupper med 15-25 medlemmar. Gruppen skulle kunna betecknas som en storfamilj eller en släkt och man flyttade mellan olika platser beroende på årstid, jakt- och fisketillgång. De boplatser vi hittar spår av idag är därför av olika typer beroende på hur länge de har varit använda.

basboplatsen bodde man över flera säsonger. Här hittar arkeologerna omfattande fyndmaterial med stor variation.

Lägerplatsen var däremot bara bebodd under en kortare tid. Här brukar därför bara ett litet och homogent fyndmaterial finnas.

Omkring lägerplatsen fanns flera exploateringslokaler där en liten grupp, exempelvis ett jaktlag, tillbringade en kort tid för att exploatera en särskild resurs som säl, fisk eller vilt.

Mer om mellersta stenåldern

Tillbaka till Mellersta stenåldern, 10 500-3 900 f.v.t.