Fragment av tro och ritual
Vilka förklaringar hade stenålderns människor på skapelsen, livet och döden?
De föreställningar som bevarats till vår tid är små fragment av en helhet som i stort är okänd för oss. Till vår hjälp har vi bilder som ristades och knackades in eller målades på klippor och stenhällar. Vi har gravar som till viss del berättar om synen på döden och vi kan göra jämförelser med naturfolk från historisk tid som lever eller har levt under liknande förhållanden.
Rödockra i 7 000 år gamla gravar visar att man följde mycket gamla traditioner. Vid den här tiden skapades de äldsta naturalistiska hällristningarna i Norrland.
Många, men inte alla, jakt- och fångstkulturer runt om i världen har trosuppfattningar som liknar varandra. Det är vanligt att man har en världsbild som är tredelad. Den övre världen är rådarnas eller gudarnas värld, den mellersta är människornas och den nedre är de dödas värld. Gränsen eller porten mellan världarna fanns där himmel, jord och vatten möttes, i forsens virvlar, i bergsgrottan eller på höga bergstoppar.
Shamanen, sejdaren eller nåjden har en viktig roll hos jakt- och fångstgrupper. Det är han eller hon som kan försätta sig i trans och resa mellan de tre världarna. Där får han eller hon kunskaper som hjälper befolkningen mot sjukdom, svält och andra hot. Shamanen är också den som leder ritualerna och ceremonierna och följer de döda till den nedre världen. Det kanske också var shamanen som framställde hällbilderna.
En besjälad värld
Det är vanligt att jakt- och fångstkulturer ser allt i den fysiska världen som besjälat. Bergen, träden och djuren har alla en själ eller ande som människorna måste förhålla sig till. Under jakten tar inte människan djurets liv. Det är djuret som frivilligt skänker sitt liv till jägaren. Synsättet utgår från ett ömsesidigt beroende där människan måste uppfylla vissa villkor mot djuret eller trädet för att det ska ge sitt liv. Villkoren kan till exempel vara krav på rituell begravning av djurbenen.
Hos sibiriska jaktgrupper finns myter om den kosmiska älgkon som världens skapare och den som för solen över himlen från morgon till kväll. Andra myter berättar om den himmelska jakten där älgkon varje kväll för in solen till den himmelska sfären och den heroiske jägaren som varje natt dödar kon för att återföra solen till människornas värld. Älgkons fyra klövar syns i stjärnbilden Karlavagnens fyra vagnsstjärnor. Lilla Björn är hennes kalv som varje natt växer upp och intar moderns plats med en ny kalv vid sin sida. Inom samisk religion skapas världen av en renko.
Hällbild från Nämforsen