Laggkärl och yllekläder

Att bruka jorden kräver helt andra redskap än jakt och fiske.

Säden ska skäras, tröskas och förvaras torrt. Bakhäll behövs för tunnbrödet och särskild utrustning krävs för att brygga öl. Av ullen spinner man ylletråd och linet behandlas till lintråd, trådarna som man väver tyger av. I smedjan tillverkas knivar, nycklar och nitar till båtbygge, medan man i verkstaden tillverkar smycken av brons.

I början av järnåldern använder man fortfarande redskap av sten, men tillverkningstekniken är inte längre lika förfinad. Även keramik av lera blandad med asbest finns fortfarande i periodens början, men den bestod då av så mycket asbest att man kan påstå att det är asbest utblandad med lite lera. Många kärl uppvisar värmespår på insidan och de har tolkats som kärl som använts vid metallhantering.

Plogen kommer till Norden under vikingatiden, men i Norrland används årdret ända in i 1700-talet då den blir allt mera ersatt av järnplogen. Ett årder ett redskap som till skillnad mot plogen inte vänder jorden.

Tröskning var ett tidskrävande höstarbete där agnarna skulle skiljas från kärnan. Agnarna är sädeskornets hårda och torra skal, och innan slagan, en slags klubba, kom till Norden under vikingatid trampade man säden med fötterna eller använde djur för att få bort skalen. Man anser att ordet "tröska" ursprungligen betydde "trampa" eller "dansa".