urskogsleden
Den 53 km långa Urskogsleden är bitvis kuperad och klassad som vildmarksled. Det innebär att du bör ha en viss friluftsvana och lämplig utrustning som exempelvis vandringskängor eller stövlar.
Leden går genom ett landskap som är format av istiden. Här finns flera naturreservat och som vandrare möter du få människor. Istället domineras vandringen av orörda naturskogar och spår av gamla kulturer, framför allt den samiska kulturen som fortfarande finns och lever kvar i området.
Sträcka 1
Björna camping-väg 352
Längd: 6,5 km
Från Björna camping går leden längs Gideälven på den så kallade Flottarstigen. Vid järnvägen står det gamla pumphuset för ångloken och här lämnar leden älven och fortsätter mot Björna kyrka, byggd 1853.
Sträcka 2
Väg 352-Hejarsbäcken
Längd: 7 km
Nu börjar en vandring i kuperad terräng och med varierad skogstyp. På Kravattensliden försökte man bryta malm på 1700-talet. En avstickare leder till en smedja som minner om dessa tider. Utsikten från toppen är storslagen och i de urskogsliknande dalsänkorna hittar du långskägglav och flera rödlistade vedsvampar. Leden passerar också Björna fäbodplats där idag endast husgrunder finns kvar.
Sträcka 3
Hejarsbäcken-Berg
Längd: 7,5 km
Leden passerar också Västerhus gamla fäbodplats, men även av den syns idag bara ruiner. Leden går sedan genom östra delen av Kålhuvudets naturreservat där du kan uppleva John Bauer-skogen i verkligheten. Kålhuvudet är ett mäktigt urskogsområde där toppbrutna och rätade granar berättar om områdets höga läge, upp till 510 meter över havet. Mängden lågor och död ved är påfallande och här finns många hotade arter av vedsvamp och grangrenar draperade med långskägglav.
Sträcka 4
Berg-Per August
Längd: 9 km
I byn Berg kommer du för första gången i kontakt med nästa naturreservat, Hemlingsån, vars lopp är varierat med kortare forsar, sel och sjöar. Ån har brukats som flottled men bidrar idag till att bevara ett vattensystem med utter, öring och flodpärlmussla.
Sträcka 5
Per August-Locksta
Längd: 13 km
Efter Uddersjö, som är en del av Hemlingsåns naturreservat, bär det av upp mot Bågalidens naturreservat. Bågaliden är med sina 530 meter över havet ett av länets högsta berg. På toppen finns ett gammalt brandbevakningstorn, missa inte att ta avstickaren dit och njuta av den imponerande utsikten!
Efter byn Angsta når du de västliga delarna av Lockstamon. Här finns ett av länets bäst bevarade och mest dramatiska isranddelta med åsgropar och upp till 30 meter djupa raviner. Lockstamon har varit och är fortfarande ett viktigt renbetesland. Här finns en mängd samiska härdar, som är de enda bestående spår den samiska kulturen lämnar.
Sträcka 6
Locksta-Vändåtberget
Längd: 7,5 km
En bit norr om Locksta by når du via en kort avstickare Sjul Jonssons kåta. Kåtan med eldstad och övernattningsmöjlighet är en rekonstruktion som påminner om att Lockstamon sedan gammalt är samiskt renbetesområde. Slutligen når du Vändåtbergets naturreservat vars orörda urskog är en av landets mest värdefulla och där de nästan 400 år gamla tallarna bär spår av många skogsbränder genom århundradena.
Sträcka 7
Vändåtberget - Remmarn
Längd 7,9 km
Arbetet pågår med den sträckan
Missa inte!
Trolltjärns naturreservat
Delar av naturreservatet Trolltjärn är precis lika trolska som namnet antyder. Det gäller inte minst miljön kring den tjärn som reservatet döpts efter. Tjärnen ligger idylliskt insprängd mellan lodrätt stupande bergväggar och omges av naturskog. På en klippvägg som reser sig intill tjärnen finns en hällmålning som föreställer två älgar. Sannolikt har den målats för 5000-6000 år sedan.
Naturreservatet Stockholmsgata
Stockholmsgata är en storslagen kanjonbildning, 50 meter djup och 1,5 kilometer lång. Den bildades för 9 400 år sedan, då en mäktig isälv störtade ner i dalgången och gröpte ur urberget. En tur genom kanjonbildningen är en hisnande upplevelse. De lodräta väggarna är som mest 40 meter höga. Här finns också en fyra meter djup jättegryta med en diameter på drygt fem meter.
Björnlandets nationalpark
Björnlandet består av en storslagen vildmark. De vackra gamla tallarna, de hänglavsdraperade gransumpskogarna och de tydliga spåren av skogsbränder gör Björnlandet till både ett levande, dynamiskt ekosystem och ett biologiskt arkiv som visar på dramatiska förlopp i gångna tider. Svarta kolnade stubbar och så brandljud (stamskador) i levande tallar är vanliga över hela området. Den senaste stora branden inträffande 1831, ett av de stora brandåren i Norrland. Man har inte funnit spår efter någon bosättning i området, däremot spår från avverkning och flottning av timmer. Parken används också för renskötsel.